Jag längtar ständigt

till havet.
Spelar ingen roll om det så vinter, sommar, stormig höst eller spirande vår.
Nu har vi turen att bo nära Stockholms södra skärgård och åker ofta dit.
Anders är född där ute och fortfarande bor hans syster kvar där.
För några veckor sedan tog vi bilen ut för att promenera med hundarna..
isande kallt var det och så det blev ingen lång promenad precis.
Men de har världens mysigaste våffelstuga alldeles vid havet där man kan sitta utanför (som vi måste göra när vi har vovvarna med oss).
Där insvirade i filtar åt vi den godaste gulaschsoppan, visserligen serverad för dagen i papptallrikar för att vattnet hade frusit.. men vad gör väl det...
i den miljön smakar allt himmelskt

Dalarö

Våffelstugan som nästan alltid är öppen






Ohhh det vankas mat här..

Tänk vad varm soppa ute kan smaka gott

Och till efterrätt frasig våffla med sylt och grädde, och varm choklad

Måste tillstå att det här nog slår de mesta i matväg kontra miljö..

guldkrogar kan slänga sig i väggen i jämförelse

Det mörkande fort och precis när vi satte oss i bilen började det snöa.

Nu har ju dock det härliga vårljuset kommit tillbaka... det känns att vi är på rätt väg.

nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn

Må så gott

Ann-Catrin