Ja så är det faktiskt när man ser tillbaka på vad som hänt.
Anders, min sambo råkade ut för en svår cykelolycka förra veckan och skadade sig allvarligt.
Han hade maximal otur och fick styret rätt i ögat som alltså sprack
Akut operation i många timmar för att sy ihop det trasiga ögat, utgången är fortfarande oviss huruvida man kunnat rädda ögat eller ej., tyvärr sitter skadan långt bak och det kanske inte är den bästa av prognoser men man kan aldrig veta och det är bara att hoppas-
Det blir en till operation nästa vecka då de kan se mer hur omfattande skadan är.
Han är i nuläget helt blind på ögat men vi får bara hoppas på det bästa, det är det enda man kan tänka på nu.
Anders skadade sig även i ryggen men kan nu gå hjälpligt i allafall, det är troligen "bara" nerver som är skadade och de får läka ihop av sig själv.
Han har även en hel del stygn i ansiket , men det är ju bara en bagatell i det stora hela.
TUR HAN HADE HJÄLM!!, annars vill jag inte ens tänka hur det kunnat gått.
Ja livet är skört,
ena stunden säger man -hej då till varandra, vi ses hemma!, för att minuterna senare vara i ett kaos av massa blod, ambulans och sjukhus
Men nu ser vi framåt, det är det som gäller,
Anders är vid gott mod och är helt lugn, en sån tur att han är så cool och inte alls orolig eller deppig.
Han är nu hemma ett par dagar innan nästa operation och det är alltid skönt
Jag var ute med vovvarna i morse och kunde inte låta bli att plocka några små buketter av liljekonvaljer som börjar blomma så smått, hundkexen börjar slå ut med trots den nu så kyliga majluften.
mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmTack alla för så fina kommentarer, och mejl.. vet ni... ni är helt fantastiska, jag blev så rörd av all omtankeKRAAAM
Ann-Catrin