måndag 2 februari 2009

Mycket mycket ovanligt

Hej mina vänner!
Jo helgen gick så bra så, flytten fungerade perfekt, döttrarna är installerade och jag har bara ringt En gång, jag var på vippen att ta telefonen imorse och väcka dom men jag höll mig.
Josefins rum ekar tomt på övervåningen likaså Evelinas rum så när som på ett par kartonger och en säng nere i källaren.
Det får vara så en litet tag nu för jag har så mycket att göra och det måste växa fram hur vi ska göra.
Sissela Kyle på Rival var en fullträff, jag tokgillar henne och hon blandar humor med allvar på ett briljant sätt.


När Ludvig kom hem från skolan för några dagar sen och sa at han ville baka kakor trodde jag det var ett skämt eller han drabbats av något allvarligt.
Här pratar vi om en kille som hellre bara ta smör på mackorna för att det är jobbigt att hyvla ost och, en kille som trots mitt stora intresse för mat och bak aldrig visat något som helst intresse , inte ens när han var liten, jo kanske för att slicka skålen då..
Men tror ni inte "ungen" bakar de mest fina kakor, så perfekta och härligt sega.
(receptet är tyvärr på villovägar)
han satt tom på en pall vid ugnen och vaktade kakorna så de inte skulle bli brända...
Det var en stolt kille som bjöd på fika den kvällen...
En skön kommentar kom från sonen här om kvällen också.. inför storasystrarnas flytt
-Mamma, nu blir jag ensambarn ju.. när tjejerna flyttar (belåtet)
Vad han nu månne kunde mena med det... hmmm!!
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
Ha nu fin start på veckan!
Kramar
A-C

31 kommentarer:

Mitt hvite hus sa...

Så godt å høre at jentene er godt innstalert. Poden koser seg med baking. herlig. Blir nok en liten overgang. Men så hyggelig å ta med noe hjemmebakt å gå på besøk til de da.O=)

Klemmer Kerstin

Skatan sa...

Vilken förändring! Bitterljuvt kan jag tänka mig... :)

Kram,

A.

Anonym sa...

Hahahaha!

Jaa ibland kan man blir riktigt förvånad över sina barn. Det har nog slagit rot ditt matintresse ändå och nu kanske det blommar ut hos sonen.

Mina tjejer ha bott hemifrån i ett år tillsammans i A>spudden och u i februari delar de å sig så vi ska inreda i en liten etta på Kungsholmen till äldsta tjejen.

Jag är såå glad att de vill att jag ska vara med och fixa, det känns nästan som om jag vill flytta hemifrån jag med :D

Kika in hos mig, där är det tävling

Kraam Lena

Solsjö - Under en vind sa...

Vilken duktig bagare!!! De ser dessutom ut att vara riktigt goda!!

Hoppas att allt är bra!

Kramis kramis!

Anonym sa...

Hej

Gud vilken trevlig blogg du har. Snubblade in av en slump och blev kvar alldeles för länge .
Det är så kul när man hittar en blogg som lyckas blanda inspirerande läsning med underbara bilder.

Jag tänkte passa på att tipsa dig om min nya nätbutik www.stilero.se med inredning inspirerad av dansk och fransk stil.
Det skulle vara kul om du ville titta in och göra ett besök.

Kramar
Johanna

Unknown sa...

Va underbart härligt ens egna barn kan överraska en!!

Tro jag det att både han och ni var stolta!! Klart det blir tomt men nu börjar en ny period...

Kramar och ha en underbar vecka, /Pia

~~*Pennyshouse*~~ sa...

Hej hej!

Wow vilken kille dessutom som du har kvar hemma.Kan ju inte bli annat än perfekt.
Kakorna ser ju super goa ut.

Kramiz Nilla

Marie-Nostalgi och Romantik sa...

Men vilken duktig kille! Det kanske finns där iaf intresset för mat och bak...
Jag vet hur det känns när det blir tomt! Lite jobbigt till en början, men sedan går det ganska bra iaf...
Kram
Marie

Lisas torp sa...

Oj, du ska se att lillkillen kanske håller på att bli stoooor nu när storasyrrorna flyttar!

Men jag slutar aldrig förvånas över ungdomar - när man minst anar visar de upp sidor man aldrig kunnat drömma om - och då menar jag positiva saker! De kan verkigen vara fantastiska.

Vi har pedagogprojekt med våra denna vecka där DE ska vara "lärare" för låg- och mellanstadiet...gissa om jag sitter och gapar ibland av förvåning!:)Oj, vad de kan!!!

Ha en härlig vecka nu och jobba inte ihjäl dej och låt "lillkillen" ta över baket!
Kramar
Lisa

My Lovely Things sa...

men så gott.med kakor..Det var väl en stor dag för sonen ..att få känna sig som ensam barn..Det drömmer mina om ibland..det gillar att få egen tid med oss..
ha det så bra..
kramanna

Liten Bod sa...

Fniss! Visst blir man förvånad ibland :) Kul när grabbarna tittar ut ur skalet! Min är lite intresserad av inredning trots allt, han är åtminstone den enda som kommenterar något jag gjort ibland som de andra inte ens märkt... Kram, Tina

Stämningsfullt sa...

Hej!
Nämen vad härligt! Kanske du får hjälp med bullbaket i framtiden nu då :)
Kram!

Villa Carl Larsson sa...

Å vad gott med kakor och de där burkarna är ju så fina :)

Mamma C sa...

Ja, nog kan dom få en att tappa hakan ibland. Kakorna såg mycket goda ut.
Kram Mamma C

DRÖMHUSET sa...

Mmm mina favoritkakor, ser sååå goda ut *dreglar*

Kika in hos mig vettja och tävla om en degskål från Gerbera och Casual Living!

Kram Sofie

lottens vita och gröna sa...

åh är flickorna utflyttade nu, förstår dubbelheten, man vill ju att dom ska klara sig själva och blisjälvständiga men...uuu kan tänka mig att det är en svår övergång, skönt att ha en lite son hemma då, som bakar såna där goinga, vi kallar dom för mormor anna kakor, såna gjorde nämligen min gamla mormor som var helt underbara, jag älskar kanterna, hihi! ha det såååå gott, varmkram lotten

Anonym sa...

Ja ,jag ler han känner sig säkert speciell just nu. Nu får han ta plats utan hans systrar.
Det är ju också så speciellt när dom flyttar. Men vi som föräldrar finns kvar och backar upp och stöttar. Vet du jag tror att vi som föräldrar blir nästan ändå mer viktiga för våra barn då fast på ett ett lite annorlunda sätt.
Samhörigheten djupnar på någotvis så har jag upplevt det med mina tre barn.
Kram på dig ewa

Millygarden sa...

Haha! så kul.. att grabbar kan dom med!


Kram Marina

Zizzi sa...

Härligt att bli bjuden på god fika!
Jag tror att man får en annan relation med sina föräldrar när man flyttar, det har i alla fall jag fått. Jag pratar med de i telefonen varje dag, och känner att jag kan diskutera saker jag inte diskuterade när jag bodde hemma.
Hoppas flickorna trivs i sina nya lägenheter.
Kram cissi

alegni sa...

sådan mor, sådan son :)
kan tänka mig att det är rätt tyst i huset nu, men du, man vänjer sig...
kram
ingela

Anonym sa...

Gå in och få inspiration i vår webbshop.

www.daisydapper.com

Hälsningar
Daisy dapper

Syster vit sa...

Vilka fina kakburkar du visar. Var har du fått tag på dom?
Ja kanske skulle ta o baka i helgen.
Kram
Marina

Helena sa...

Åh... det måste kännas... hemskt underligt =) Kan inte ens tänka mig hur det kommer bli när de flyttar ut!!! Tur att det är ett tag kvar för mig *ler*

Kram Helena

nea i det gula huset sa...

Ha ha..vågar han "komma" fram nu när tjejerna har flyttat?
Fina och goda ser kakorna ut att vara iaf! Mums!

Kram Nea

Viola sa...

Blir lite fnissig utav dina rader, han lillebror kanske nu kommer att visa dolda talanger när syrrorna flyttat, jodå ibland överrasktatr, dom, t ex när min sista hemmavarnade hade själv bytt sängkläder i sängen, då känns det som trissreklamen vet du....äntligen så händer det...ha det bra, kram

Jenny sa...

Det kanske är både och att vara ensambarn.Snygga kakor han fick till i alla fall, du får väl hoppas att han fortsätter i samma bana! Min elvaåring bakar kakor någon gång emellanåt och de blir sååå goda! /Jenny

Annika sa...

God kväll Ann- Catrin
Förstår hur du känner det nu, min stora flicka Maria flyttade för drygt ett år sedan bara 18,5år gammal och nu har hon bildat en egen liten familj..Det var ju nyss hon var bebis själv och jag gick å vankade med henne. Första tiden då hon flyttat var jättejobbig och konstig men samtidigt skönt.. Precis som du säger upplevde även vi att huset inte var vårt utan hon tillsammans med sin kille hade tagit över.. Nu har vi våra småtjejer kvar och några år dröjer det tills de är vuxna så gubben och jag får äga det ett tag igen:).
Vilka kakor sonen din bakat ser mummsiga ut...:)
Kram Annika

Anonym sa...

Hejsan goa A-C!
Äpplet faller inte långt ifrån trädet ser jag...ser mycket gott ut...ja så till den graden att Nisse (14-åringen) och jag åkte och köpte oss lite fika!
Underbart att flytten avlöpte utan problem...nu får du väl snart våga dig bort och fika hos dem?
Kramar,
Bella

Karin i Villa Grå sa...

Hej raraste!

Här sitter jag alldeles tårögd efter att ha läst de sista inläggen som jag missat när jag avstått från datorn. Vad himla go du är som skriver så ömsint och kärleksfullt om dina starka, självständiga döttrar som nu flyttar hemifrån. Det är så sant att man har sina barn till låns. Det gäller att aldrig, aldrig ta dem för givet, hur mycket vardag det än är.

Men du har prinsen, ensambarnet, kvar hemma - och han bakar kakor! Underbart! Kanske är det så ett nyblivet ensambarn gör, kliver fram och visar upp helt nya sidor :-)

Här pratar vi ofta om hur det kommer att bli med vår autistiska minsting. Kommer hon någonsin att flytta? Jag tvivlar på att vi vågar lita så på ett boende. Men hon måste få vara självständig i den utsträckning det är möjligt, så någon form av generationsboende vill vi ordna.

Tänk vad du och Anders kommer att få rå om varandra framöver, när ni inte mumsar kakor ;-)

KRAAAAM!

Karin

Tidsmästarinnan sa...

Vilka perfekta kakor, vad kul att det blir så bra när man inte provat så många gånger! Fast det kanske ligger i generna i er familj förstås! :-)

Hoppas töserna har det fint i sin nya lya och ni därhemma med ert bakande ensambarn!
En go och varm kram till dig!

Knitty, Vintage and Rosy sa...

Hej Ann-Catrin:

Ditt hem är så vacker och jag älskar din hund, de är så förtjusande.

Jag läste din berättelse om dina två döttrar och jag känner likadant. Mina två äldre som är 20 och 17 och vet att de snart kommer att lämna. Min 17-åring vill gå till Amerika för universitetens och jag kommer att sakna henne så mycket.

Du är så lyckligt lottade att ha en vacker plats med vatten för att få din lunch. Hur lovely.

Lisa
Knitty, Vintage och Rosy