Övervåningen klar

Dagen då Anders opererades var jag fruktansvärt rastlös och bestämde mig på "fem röda" att jag skulle måla Ludvigs golv.
Då går tiden så mycket fortare och man får annat att tänka på
Klockan var inte mycket på morgonen och jag visst inte hur jag skulle få upp en riktigt trött femtonåring en sommarlovsmorgon.
Jag tog honom helt sonika under armarna och sovandes baxade (läs: ledde) jag över honom i vår säng.
han grymtade men somnade om.
Fort fort bar jag ut möblerna förutom sängramen som fick stå kvar, den kom helt enkelt inte ut genom dörren.
Sen var det bara att sätta igång och måla, det tog inte mer än en timme så var jag klar och jag lämnade kvar en liten ruta för varje sängben, den flyttade jag sen på kvällen och målade klart.
Morgonen efter bar jag tillbaka allt och Ludvigs kommentar var
-jaha.. nu fick du som du ville i allafall.. det blev vitt,
ja det blev vitt och såå mycket fräschare.
Supernöjd är jag och övervåningen känns klar sånär som på väggarna som måste fixas till men det får bli när.. ja när det blir helt enkelt.
för det är ju så när man bor i hus.. när man tycker att nu är det klart. ja då är det dags att börja om från början igen

.. och faktiskt min söta tonåring, vår prins här hemma.. så verkar han rätt nöjd i allafall..

trots att mamma bestämde.

Idag ska jag iväg och träffa en kompis på lunch..

xxxxxxxxxxxxxxxxxxx

vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv

Bye for now..

A-C ♥